På lådan

I dag tänker jag posta ett kapitel av en följetong med synopsis till en veckotidning. Jag har aldrig gjort något likande och är nyfiken på vad som kommer att hända. Förhoppningsvis händer något intressantare än att jag bara går runt och väntar på ett svar som aldrig kommer eller att ett nej tack-brev kommer inom ett par veckor. Man måste ge saker och ting en chans.

Funderar

Jag drömmer om tid att skriva och ett litet hus i solen att åka till...

På gång igen!

Gick upp i morse och började skriva lite på kriminalromanen igen. För hand, klockan5.30 på morgonen, typ. Det lönar sig att läsa igenom det man skrivit. För idéer föds faktiskt.

Rätsida

Jag tror att jag kommer att få rätsida på den här jäkla dagen så småningom! Har kollat lite på de andra romanlöparnas sidor och det är uppenbart att många av dem också har skickat in bidrag till Hemmets Journals tävling. Jag undrar verkligen hur många bidrag HJ har fått in totalt... Någon som vet?

Mycket på jobbet

I går fick jag inte mycket gjort på jobbet, så denna dag måste bli effektivare. Jag tänker sitta här tills jag är klar med ALLT som behöver göras. Det är mycket och det är intressant. Ibland undrar jag hur folk lyckas sadla om till heltidsskrivande. Jag antar att de producerar och slår igenom först, sedan går de långsamt över till heltidsskrivande. Det är en tuff tanke. Vare sig en bok refuseras eller blir antagen så ligger det vansinnigt mycket arbete bakom det hela.

Spontant deltagande

Jag skickade precis in ett bidrag till Umeås novelltävling, i sista minuten kan man säga. Det är en mycket kort historia som jag skrivit tidigare. Jag tycker att jag påpekar något viktigt, men jag tror inte att alla ser det eller håller med mig. Hur som helst så är det hela postat i alla fall.
Egentligen tror jag mer på planering och disciplin än på spontanitet. Dessutom tror jag mer på att skriva långt och bli publicerad än på att jag skulle få någon novell eller saga accepterad. Man hoppas förstås, men det finns så många som skriver korta berättelser. Och gör det bra.
Är lite nöjd ändå med mitt spontandeltagande. Synd att man inte kan räkna med kommentarer. Antingen förlorar man eller vinner. Hör man till majoriteten så får man aldrig veta om de som läste ens verk tyckte att det var skräp eller fantastiskt.

Ny vecka

Ny vecka, nya ansträngningar! Har i alla fall släpat med mig datorn i dag, så på vägen hem sätter jag mig någonstans och skriver. Hmm. Borde jag besöka Skrivrum i dag?

Ännu en dag

Rumpan sitter på stolen, men den har annat att göra. Efter i dag har jag en skön långhelg! Det ska bli underbart. Jag har för övrigt anmält mig till en tuff skrivkurs, som går ut på att man ökar dosen dagligt skrivande varje dag. Från en kvart och uppåt. Jag hoppas den kommer i gång.
Jag har gjort en väldigt enkel synopsis för min handbok och tänker börja skriva på den i helgen. Det är lika bra att få den ur huvudet, så att det kan bli plats för annat.
Jag kan avslöja att den absolut inte handlar om skrivande. Inte ett enda litet dugg.

Skit också.

Lunchskrivandet gick om intet helt. Jag har knappt hunnit äta en gång.

Jobbar på det

Datorn är packad och jag låg bra till i jobbet då jag plötsligt fick en ny uppgift som ska utföras klockan 12. Jag hoppas det blir tid till lunch så att jag kan hitta något trevligt litet fik att sätta mig på och skriva lite!

Metoden fungerar

Håkan Nesser/Helena Siganders metod fungerar. I dag plockade jag upp det jag skrivit av min deckare (sju kapitel visade det sig vara, i huvudet har jag kommit ihåg det som allt från fem till 12 stycken) och korrade det igen. Det fanns en del småsaker att fixa till, fast jag redan gått igenom texten i Deckarskolan och huggit bort en del småpolock. Jag hade inga problem med att hårdkorra mig själv när texten bara fått vila lite.

Ny sorts wordmeter

Något är fel i min word-meter, liksom i klockan på bloggen. So what? Jag tänker inte ödsla tid på att räkna ut hur jag ska fixa sådana småsaker. Tid är relativt och wordmetern är om inte annat originell.

Slöhet eller strategi

Öppnade min fjärde lektion i Deckarskolan och fick omedelbar uppmuntran att fortsätta skriva. På grund av det jag trodde var min enorma slöhet har jag inte rört deckaren på jättelänge. Men tydligen är denna långsamhet inte lättja utan en metod "Håkan Nesser som jag refererar till flera gånger till i den här kursen har ett system på tre- till sexmånadersintervaller (eller hade senast han uttalade sig i frågan) då han lägger sin text åt sidan och skriver på något annat" skriver min lärare bland annat.
Månne, månne.

Faktabok

Hmm. Jag har en idé till en faktabok, en handbok. Jag kanske lika väl kunde börja skriva den eftersom jag ändå gått runt och tänkt och skissat på det hela ett bra tag. Hmm. Fast det är ju skönlitteratur i någon form som jag vill syssla med. Det är svårt att fokusera, men jag får väl göra som förra gången: Börja med ett antal olika idéer och sedan bara fortsätta på en av dem.

Idé nummer ett

Min första idé är att jag från och med imorgon ska ta med min bärbara till jobbet och passa på att gå ut och skriva lite på lunchen. På min arbetsplats tar vi nästan inte lunch alls och sällan tillsammans. Så att försvinna mellan 12 och 13 med en påse frukt och en laptop skulle faktiskt kunna fungera. Det är ju meningen att vi ska ha lunch, vi har ju i alla fall avdrag för den tiden.
Jag provar.

Ur led är tiden på detta forum. Och jag vet inte hur man rättar till den.
Hade också velat ha en sådan där tjusig skrivräknare som romanlöparna har på sina sidor.

Första morgonen med Skrivarpiskan

Det är tidigt på morgonen och jag är ovanligt tidigt på jobbet. Redo för en ny dag av skrivande som inte är skönlitterärt. Först måste jag piska mig att jobba lite, sedan ska jag nog fundera ut en plan för hur jag ska få skrivandet att fungera med mitt liv. När min man var bortrest skrev jag ett bidrag till Hemmets Journals romanpristävling. Det var väldigt spännande och säkert den längsta sammanhängande berättelsen jag skrivit. Jag har flera idéer i samma genre som jag skulle vilja komma i gång med. Då skrev jag mest på caféer, och ganska intensivt mot slutet.
Jag är också med i Deckarskolan, där jag har några kapitel av en deckare liggande. Den väntar på en fortsättning och jag tror verkligen på idén. Så det råder ingen brist på saker att skriva. Jag har en massa anteckningar att gå igenom också. Det som behövs nu är logistik.

Skrivarpiskan

Det finns en massa bloggar skrivna av blivande författare. Här är en till.
Skrivarpiskans syfte är. precis som namnet anger, att fungera som en piska när det gäller mitt skrivande. För min del slåss jag främst mot mig själv. Jag gillar verkligen uppgiften, men har jättesvårt att ta mig den nödvändiga tiden till skrivandet, mitt i livet, jobbet och allt annat.
Om någon där ute läser Skrivarpiskan hoppas jag att du också får något ut av den upplevelsen.