Nya trick funkar

Jag blev nästan intvingad i detta nya sätt och jobba (som i och för sig är exakt som tidigare men i snabbare takt). Nu finner jag att det var tur, faktiskt. Tror jag just nu i alla fall. För jag ser hur pusselbitarna kan passas ihop och hoppas att karaktärerna ska växa på köpet. Hmm. Jag vill inte vara en ordbajsare, men av diskussionerna på Kapitel 1 att döma är jag tydligen väldigt kortfattad.

Samlar råmaterial

Min skrivprocess har ställts inför nya förutsättningar, därför försöker jag jobba annorlunda. Redan tidigare har jag märkt att de dussintal historier jag fristående börjat skriva på visar sig vara en och samma historia i slutänden. Det var förvånande för mig, eftersom jag aldrig tidigare skrivit en roman. Eller försökt skriva någon riktig roman. Detta är antagligen välkänt för riktiga författare antar jag. Jag har massor av novell-liknande utkast som går åt samma håll.
Hur som helst. På måndag startar Bok-SM på Kapitel 1:s sida och eftersom jag varit med från starten på Kapitel 1 vill jag också vara med från starten på Bok-SM. Då måste man ha 200 000 tecken i sin bok, men boken behöver inte vara färdig. Så jag börjar samla in material som omsider ändå skulle hamnat i boken, men som jag aldrig skulle lagt upp förrän jag var färdig med det hela. Nu måste jag tänka annorlunda och jag letar just nu upp råmaterial kring berättelsen. Det ska ju till en massa ren deckarintrig också, som jag tänkt ut men inte skrivit ner. Ja jösses.
Men i går mötte jag två fantastiskt inspirerande människor som fick mig att ta nya tag. Det första var en spännande person jag intervjuade som fick mig att vilja våga. Det andra en kille på bussen som började prata. Människor är fantastiska. Man ska inte kväva sig själv och den människa man vill vara.

Mmm

Jo, ny dag. Trött. Hoppas få mycket gjort innan dagen är över... Vill röja undan och tänka på annat.

Trött och seg

Känner mig seg och får inget ur händerna. Usch avskyr den känslan. Det är trevligt när man får mycket gjort. Vad det än gäller. Shit. En kollega har sagt upp sig, ingen direkt närstående och man får gratulera, han går till större och bättre ting. Men i alla fall, hade varit kul att få hit någon man känner. Men, men... Själv bara vikarie ju.

Textrespons

Jag är inte så bra på att ge textkritik. Vet inte varför. Skulle aldrig kunna leda skrivgrupper, det är en sak som är säker.

Bra respons

Har förövrigt fått mycket bra och intressant textrespons på sistone. Både på Kapitel 1 sidan och via Johanna W när skrivarkursen för henne avslutades i går. Den handlade om arbetsmetoder, men lite textprat blev det ändå. Kul, kul. Jag tänker inte gå någon mer kurs på ett tag, förutom i stickning. Men all inspiration är bra inspiration. Läs mig gärna, särskilt i de sist skrivna kapitlena finns det säkerligen mycket att anmärka på/upptäcka för nu börjar det gå undan. Fast jag skriver från slutet nu. Måste tillbaka till nutiden.
Två månader kvar och två tredjedelar kvar.

Jisses

Oh Shit Alabama. Nu sätter det i gång! Minsann. 9 februari drar Kapitel 1 tävligen i gång på allvar och 31 mars ska alla böcker som vill vara med vara färdigskrivna. Oh yeah. Inga fritidsproblem här alltså.

Full fart!

Nu är i alla fall skrivandet i full fart. Jättekul!

Under konstruktion!

Boken har dalat i natt, som jag visste att den skulle göra. Men det känns ändå rätt bra. Räknar för övrigt med mellanslag nu när jag räknar tecknen i kriminalromanen. Jag ska nog satsa på att göra den lite längre än 200 000 tecken, eller i alla fall inte räkna blankstegen i slutet. Men just nu ser jag i alla fall hur det växer. En tredjedel skriven!

Oj

Just nu är jag på toppen av topplistan på Kapitel 1. Det känns jättekonstigt. Jag vet att denna listan bara är temporär och att placeringen där inte spelar någon roll. Jag vet också att jag, antagligen inom loppet av några minuter, kommer att dala igen lika fort som jag placerade mig. Jag vet också att listan sedan någon vecka är konstig. Förut var den mer stabil. Men i alla fall. Kanske borde jag stirra på boken under tiden, tills den faller ner. Bara för att minnas hur det kändes att se den på toppen av toppen av en lista. Jag känner mig nästan skraj. Är jag undermedvetet helt inställd på att alltid förlora? Fungerar jag verkligen så?

Jobbig men positiv

Jag känner mig ganska jobbig just nu, huvudsakligen för att jag vill vara supereffektiv. Har liksom inte tid att strula runt. Fast å andra sidan är jag i alla fall väldigt glad. För nu märks det att det är ett nytt år. Massa roliga saker som börjar och tid att hugga i ordentligt. Sådant gillar jag.

Regn och rusk

I dag var det snöblask, regn och blötsnö på en gång, i Göteborg. Eländes, elände. Trött och frusen.

31 mars

Kapitel 1:s preliminära deadline för "casting" (det vill säga att man lägger ut sitt färdiga manus om minst 200 000 tecken på deras sida och signalerar att man vill vara med) är 31 mars. Det är skönt att det börjar närma sig ett datum. Deadlines är bra.

Ja jösses

Det finns ett antal faktorer som avgör vem som blir publicerad eller inte. Steg nummer ett är definitivt att skriva klart och avsluta boken. Oavsett vad den handlar om eller hur den startade. Utan ett färdigt manuskript blir det ingenting av författandet.
Folk pratar mycket om unika idéer och språk etc, men transpirationen är inte att förakta.

Minns inget

Jag kommer inte ihåg när vi i gruppen skulle ringa varandra efter jul. Om vi skulle göra det. Men jag kommer ihåg att det är avstämningsmöte med J nästa torsdag. Det är skönt med nytt år för det kommer nya möjligheter och annat att tänka på. Fast det kan bli lite stressigt också.

Jag är fri!

Det slog mig i dag att jag är fri. Jag har valt mitt liv och jag kan välja om. Göra något helt annat, leva helt annorlunda. Om jag vill. Jag brukar inte känna mig fri. Tvärtom känns det ofta som att jag målat in mig i ett hörn, där jag är helt beroende av en månadsinkomst som anställd. Lönen ger förutsättningar för att leva, men inte mer. Det skapar inget mervärde som skulle kunna bygga upp något mer. Det är det där de kallar ekorrhjulet. Men man kan faktiskt bryta det. Jag är fri att försöka. Det bästa med mitt yrke är att jag hela tiden träffar människor som lyckats göra just detta.

Inget val

Det finns inget val. Om jag slutar drömma dör jag. Därför ger jag inte upp fast det känns jäkligt motigt ibland.

Lördag

Det är lördag och jag är på jobbet för att jag fick för lite gjort i går. Trött som skam och chipssugen. På måndag ska jag börja på ett nytt projekt själv som jag tänkte skriva en roman om så småningom. He-he. 99 to go. Jag tror att jag är Bridget Jones verkligen och inte ett dugg mer smart. Fast jag kan inte påstå att jag visar baken i direktsändning direkt, så glammig blir jag nog aldrig ; )

Mmm

Det är snö i Göteborg i dag. Massor av snö. Men när jag går hem från jobbet är nog allt borta igen. Jag har 16 korta kapitel på Kapitel 1 och en kärleksroman som jag inte vet vad jag ska göra med. Och 100 idéer att fortsätta på. Jag måste ta en fika på mitt favoritfik snart igen, för där skriver jag så bra. Och de har börjat med GI-mat.

Missade två tåg

Jag har precis missat två tåg i rad. Och ska till jobbet och se dagens tidning. När jag kom hem i går hade hantverkade flyttat ut allt i hallen. Och det vedervärdigt stökigt. Önskar jag hade råd med en liten bostadsrätt, typ mitt i Stockholm. Jag vill slänga allt jag äger. Allt är bara i vägen. Och jag vill inte bo i hyresrätt och inte veta när någon kommer in i mitt hem och röjer runt. Det är pinsamt.

Liten i världen

Det är synd att man är en så liten person i världen. För om man har en riktigt bra idé, så hörs den aldrig. Svarade nyss på en fråga på Kapitel1 om fred i mellanöstern. Min idé är typ den bästa någonsin i det området. Men den kommer aldrig att få en chans att höras, eftersom jag är ingen. Man löser inte krig genom bomber, man måste hitta gemensam mark och framtidsdrömmar, men vem fan bryr sig. Inte Israel i alla fall.